Livet på 90 kvadrat

Vi börjar med uppdateringen kring medicin. Jag har ätit medicin nu i typ.. ja vad kan det bara. Tre veckor. Jag känner inte av någon stor skillnad egentligen, dosen jag äter är väldigt låg och förmodligen är det därför jag inte känner av den, Patrik tycker dock att jag är lugnare, och jag upplever att jag har liiite lättare för att få saker gjorda. När det gäller biverkningar är det enda jag egentligen märkt av den att matlusten minskat ännu mer och hungerkänslorna dämpas. Det är inte jättebra då jag redan har problem med att jag glömmer av att äta men jag är medveten om det och försöker att tänka på det de dagarna jag är hemma själv. utvärdering ska ske den 27 april hos en sjuksköterska och sedan ska vi ta beslut om huruvida jag ska öka dosen eller inte. Som det känns nu kommer jag nog att önska det då jag gärna hade sett en större effekt men det är ingen stress, det viktigaste är ju att jag får må bra och att kroppen ska orka med dosen. Så, angående rubriken. Jag har funderat s...

Äntligen har jag fått ihop ett till litet inlägg om det här. Det här inlägget handlar lite om att sakna startmotor och hur det påverkar mig. ADHD kan klassas i tre kategorier, kategori ett, ADD, har mest fokus på koncentrationssvårigheter och att ha svårt att "komma igång", med andra ord, känslan av att sakna startmotor. Kategori två, ADHD,  har fokus på överaktivitet och impulsivitet, att ha jättemycket startmotor och inte alltid kunna kontrollera den. Kategori tre är en kombination av båda två. Allt går under ADHD(ADD) och kategori tre kallas ADHD av kombinerad typ. Jag har den kombinerade typen vilket innebär att jag har fruktansvärt svårt att få vanliga vardagssaker gjorda. Många gånger glömmer jag bort det fast det är mitt framför näsan på mig, och andra gånger så spelar det ingen roll hur många gånger jag tänker att jag måste göra något. Kroppen rör sig inte och jag kan inte få den att starta. Det kan också vara i situationer med andra människor, gånger då jag tä...

Tungan är ett av vårat mäktigaste vapen. Ord vi säger kan påverka andra människor i mycket större utsträckning än vi ibland förstår. jag har hört att det krävs 150 positiva ord för att väga upp mot ett negativt. Så mycket lättare har hjärnan för att ta till sig av det negativa. Jag minns när jag började hålla in magen. Jag var 12 år och gick i 6:an och en kompis till mig sa att "killar inte gillar tjejer som har putande magar." (Ni vet den där pyttelilla putningen som även de allra smalaste tjejerna har) "En sån putande mage som du har Ewa". Jag minns det. Jag minns vart jag stod, vilket väder det var, vad jag gjorde, den dagen blev ett permanent minne i mig som talade om att jag inte dög. Där och då bestämde jag mig för att aldrig visa den där putande magen. Så jag drog in den, och har gjort det varje dag seda...

Då en av mina bloggar flyttats över till denna kommer vissa inlägg komma upp dubblet. Detta skrevs i Februari men kommer upp på denna bloggen nu och är ju inte alls mindre aktuellt nu 1,5 månad senare :) ............ Så, om man har en sida som heter livet som fru, så kan det ju tyckas att man bör skriva något om detta också.  Jag älskar att vara fru, speciellt eftersom att jag får vara fru till Patrik som råkar vara den bästa människan som finns på denna jord. Att vara gift är inte hela min identitet men det är absolut något som identifierar mig. En relation handlar om så mycket och det är något som formar den personen man är, jag är hans och han är min. Idag är det många som inte vill säga så, att man hör till någon annan. Men jag vill höra till Patrik och jag vill att han ska vara min. Att hänge mig åt honom till den grad att jag inte längre bara tillhör mig själv.  Vi har varit ett par i ca 6,5 år och för mig, som inte hade varit i någon relation som överlevt...

Jag har alltid känt mig annorlunda. Förstått att det varit något med mig som inte varit som det är för alla andra. Det har lett till att jag har haft ett otroligt stort behov av att få känna mig bekräftad och omtyckt vilket har lett till att jag har försökt alldeles för mycket många gånger.  Att vilja bli bekräftad och omtyckt är ju något som alla människor vill och alla kämpar med det i någon utsträckning, men för mig var det så tydligt att någonting inte stämde och jag försökte förgäves komma på vad det var för fel, varför jag så ofta inte fattade saker och varför jag inte kunde kontrollera mina impulser och känslor. Som vuxen har jag märkt att mina kreativa sidor påverkats mycket mer av det här än jag har trott. Jag är en väldigt kreativ människa som älskar att få skapa med händerna och få inspireras av bilder och stilar. Men jag är så rädd för att andra inte ska tycka om något som jag tycker är fint så ibland vågar jag inte ens pinna vissa bilder på pinterest  för...